GET IT ON

Efter x antal skrattattacker (förlåt Malin) blev jag och Karin äntligen trötta nog för att sova. Vi berättade om alla pinsamheter vi varit med om den senaste veckan, sånt där som aldrig skulle hända i Arvika, och om de mot förmodan skulle göra det ändå så vore det ändå inte lika pinsamt som det är här. Jag skrattade så mycket att jag knappt fick luft, och Karin började gråta av skratt. Sen somnade vi. Malin hade tagit fram datorn och satt och lekte med den, eftersom vi väckt henne och hon inte kunde somna om. Efter drygt en timme väcktes jag av att Karin låg och tittade på mig och pratade med mig, men hon sa inget vettigt. Jag insåg att hon pratade i sömnen och vände mig om för att sova vidare. En timme senare väckte hon mig igen, den här gången genom att slå lätt på mig, samtidigt som hon sa nåt i stil med: "Ingen förstååår mig." Jag blev lite smått irriterad, eftersom jag - än en gång - insåg att hon inte var vaken, och fräste tillbaka: "Vafan pratar du om?!" Hörde Malin skratta tyst från sängen bredvid. Kvart i tre var sista gången jag vaknade, och då satt Malin fortfarande vid datorn. I'm sorry, honey. Det var verkligen inte meningen att väcka dig. :*

Idag: Plugg.