Hemma igen. Timmarna gick segt, och någon rast hade jag egentligen inte heller (men Merita var snäll och lät mig sträcka på benen några gånger). Satt i kassan från fem till nio.
Det kändes. Efter en knapp timme började halsen krångla. Jag kan inte fatta att det är sant:
jag är på väg att bli sjuk igen. Vad är det för fel på mig? Varför måste det alltid vara nåt hela tiden? Är jag inte skadad så är jag sjuk - allt för att jag inte ska kunna spela fotboll (eller göra andra fysiska aktiviteter). Nu ska jag dricka vatten med färsk ingefära och krypa ner under täcket, så att jag vaknar utan krämpor i morgon.
I'm thinking about you~