GET IT ON

A is for age: 18 fortfarande.
B is for booze of choice: Vitt vin.
C is for career: Tolk/översättare. Eller bara japan.
D is for your dad's name: Göte.
E is for essential items to bring to a party: Wiiine.
F is for favourite song at the moment: Dancing eller Nicest thing.
G is for favourite game: Final fantasy <3
H is for hometown: Arvika.
I is for instruments: Spelade klarinett. Och lite synth hemma.
J is for jam or jelly you like: Hallonsylt (utan tillsatt socker).
K is for kids: Först behöver jag en man.
L is for living arrangements: Lägenhet i Stockholm.
M is for mother's name: Maud.
N is for name of your crush: David. But it's like... hopeless.
O is for overnight hospital stays: När jag var liten, men inga jag kommer ihåg.
P is for phobias: Insekter, döden.
Q is for quotes you like: "There a literally thousands of men that I should be with instead but I'm 72 % sure that I love you."
R is for relationship that lasted the longest: 6 månader? Jag är kass på förhållanden.
S is for sartorial style: Det varierar.
T is for time you wake up: Tidigt. Typ aldrig senare än 9.
U is for underwear: Bekvämt.
V is for vegetables you love: Gurka! Och en himla massa annat.
W is for weekend plans: Shopping & fest skulle jag tro.
X is for x-rays you've had: Inga.
Y is for yummy food you make: Allt, jag gör ingen äcklig mat.
Z is for zodiac sign: Stenbock.


Listan lånad av Louise.

Jag sprang igår, bort från allt. Det lät som vingslag i mitt öra, och jag tänkte att det var du, min vän. I fredags grät jag mer än jag trodde var fysiskt möjligt. Hur kan det fortfarande finnas tårar kvar? Begravningen var så tung, men så vacker. Fotografiet av dig, sången om himlen, Lennarts tal om tiden med fotbollen, när vi stod samlade runt din kista och la din matchtröja hos dig - en sista hälsning från oss alla. Tårarna tycktes aldrig ta slut. Jag kände mig helt tom när jag plötsligt insåg: jag har en vän som är död. Du kommer inte tillbaka.

It was one of those mornings when you come to terms with a strange new reality. You wake up and you ask yourself: "Did I actually do that? Did he really say that or was it just a dream?" Reality comes back in bits and pieces, and you experience the novelty all over again. You wonder: "Will this day and this night and tomorrow and all the rest of the days be different because of what happened last night?"

Having him was ecstasy, but the sudden inexplicable loss changed the peak to panic and nausea. How can a person transform from your hero and savior to your destroyer in so short a time? And why do you love one man and not another? Why is it that one person's touch fills you with shivery heat and the same touch leaves you cold?