GET IT ON

När jag hade gått högst femtio meter mötte jag tre pojkar i tioårsåldern. Alla tittade storögt på mig och den ene sa plötsligt: "Får jag kasta en snöboll på dig?" Första tanken som slog mig var att den här grabben verkade helt tappad bakom en vagn. Jag menar, vad förväntade han sig? Att jag skulle svara: "Ja tack, gärna", och snällt agera måltavla? Skulle inte tro det va. Och vart gick det snett, när började det gå utför för ungdomarna? Visst var det artigt av honom att fråga, men är man tio år ska inte artig och lillgammal vara passande adjektiv. När jag var liten frågade man inte - då kastade man bara.