Idag låg det ett grönt paket på innergården och väntade på mig. Från Sverige. Förväntansfull plockade jag upp paketet, klämde lite på det (tyckte att det var förvånansvärt platt), och gick tillbaka upp till mitt rum. Så rev jag loss tejpen, öppnade det och fick se - till min stora förvåning - att det var tomt.
Helt tomt. Paketet var från mamma. Det skulle ha innehållit tidningar, lotion, godis och det viktigaste av allt: min sladd till kameran.
All gone. Nån idiot måste ha öppnat paketet, länsat det, och limmat ihop det igen. Så jag gick till posten för att reklamera, och självklart kom jag precis lagom till deras lunchpaus. Jag var en ynka minut för sen. Gick hem, satte mig i soffan och kämpade mot tårarna. Jag orkar inte med sånt här nu.