The freak show
Datum: 2009-05-12 Tid: 15:09:20
Skrevs igår, 11/5:
Jag äter italiensk glass som smakar popcorn och kakor i regnet - en liten detour efter en helvetisk dag på jobbet (dock drygt 500 kr i dricks, and I was worth every penny - jag slet verkligen häcken av mig!) - när en kompis till Heikes man åker förbi i sin bil:
- Wo willst du?
- Nach Hause.
- Warte, ich komme zurück!
Så åker han och vänder, kommer tillbaka och öppnar bildörren åt mig. "Jaha," tänker jag när jag sätter mig i framsätet, "det tar mig drygt en minut att gå hem men betydligt längre med bil." Fast den här snubben har inga som helst planer på att köra mig hem. Han vet inte ens vart jag bor, vilket jag tar som en självklarhet när han gasar på och kör vidare. Huxflux är vi uppe på nåt berg med utsikt över hela Rüdesheim. En helt fantastisk utsikt, trots regnet. Han börjar prata om att det är den mest romantiska plats han vet. "What?!" tänker jag och blir rädd. Vi pratar om en 30-åring från Algeriet som redan fått sina första grå strån. Han frågar om min pojkvän tycker att det är jobbigt att jag ska spendera sommaren i Tyskland. (Indirekt frågar han förstås om jag har en pojkvän.) Jag drar en vals om att mein Schatzi såklart inte gillar det, men att vi är så kära att vi försöker ge det en chans. Pfft, I'm such a liar, men vad skulle jag ha gjort? Tydligen räcker det inte. Killen frågar mig om mitt mobilnummer, och vad jag gör på fredag. Han måste ha kollat mitt schema eller nåt på restaurangen, för fredag är enda dagen jag är ledig. GUD, HJÄLP MIG! Han frågar om jag får ha besök på mitt rum och än en gång ljuger jag. På fredag kommer han ringa mig och vilja träffas. "Was magst du zu tun?" Vad jag gillar att göra? Eh, att vara ifred? Han vill visa mig Mainz, Frankfurt, Rhen.. Where's my soldier when I need one?
I morgon ska jag och Sanaa åka till Wiesbaden och försöka fixa Internet. Greatness!
Och nu äntligen har jag Internet. Visst, det går i ultrarapid men det fungerar åtminstone, och det enda som behövdes var ett litet USB-stick. Wiesbaden var förresten betydligt större än jag hade förväntat mig. Vi började med att kolla in Zara and I liked it! Hittade en tokfin topp som självklart inte fanns i min storlek. Hur som helst, börjar jobba kl. 18 ikväll vilket inte hör till vanligheterna. Brukar börja 11 eller 14 och gå till stängning, vilket är allt mellan 19 och 00.30. Jag är den enda som jobbar sex dagar i veckan, de andra har två lediga dagar. Sucks, men å andra sidan har jag inte sådär jättemycket att göra på fritiden. Och nej, Algerietsnubben räknas inte!
Jag äter italiensk glass som smakar popcorn och kakor i regnet - en liten detour efter en helvetisk dag på jobbet (dock drygt 500 kr i dricks, and I was worth every penny - jag slet verkligen häcken av mig!) - när en kompis till Heikes man åker förbi i sin bil:
- Wo willst du?
- Nach Hause.
- Warte, ich komme zurück!
Så åker han och vänder, kommer tillbaka och öppnar bildörren åt mig. "Jaha," tänker jag när jag sätter mig i framsätet, "det tar mig drygt en minut att gå hem men betydligt längre med bil." Fast den här snubben har inga som helst planer på att köra mig hem. Han vet inte ens vart jag bor, vilket jag tar som en självklarhet när han gasar på och kör vidare. Huxflux är vi uppe på nåt berg med utsikt över hela Rüdesheim. En helt fantastisk utsikt, trots regnet. Han börjar prata om att det är den mest romantiska plats han vet. "What?!" tänker jag och blir rädd. Vi pratar om en 30-åring från Algeriet som redan fått sina första grå strån. Han frågar om min pojkvän tycker att det är jobbigt att jag ska spendera sommaren i Tyskland. (Indirekt frågar han förstås om jag har en pojkvän.) Jag drar en vals om att mein Schatzi såklart inte gillar det, men att vi är så kära att vi försöker ge det en chans. Pfft, I'm such a liar, men vad skulle jag ha gjort? Tydligen räcker det inte. Killen frågar mig om mitt mobilnummer, och vad jag gör på fredag. Han måste ha kollat mitt schema eller nåt på restaurangen, för fredag är enda dagen jag är ledig. GUD, HJÄLP MIG! Han frågar om jag får ha besök på mitt rum och än en gång ljuger jag. På fredag kommer han ringa mig och vilja träffas. "Was magst du zu tun?" Vad jag gillar att göra? Eh, att vara ifred? Han vill visa mig Mainz, Frankfurt, Rhen.. Where's my soldier when I need one?
I morgon ska jag och Sanaa åka till Wiesbaden och försöka fixa Internet. Greatness!
Och nu äntligen har jag Internet. Visst, det går i ultrarapid men det fungerar åtminstone, och det enda som behövdes var ett litet USB-stick. Wiesbaden var förresten betydligt större än jag hade förväntat mig. Vi började med att kolla in Zara and I liked it! Hittade en tokfin topp som självklart inte fanns i min storlek. Hur som helst, börjar jobba kl. 18 ikväll vilket inte hör till vanligheterna. Brukar börja 11 eller 14 och gå till stängning, vilket är allt mellan 19 och 00.30. Jag är den enda som jobbar sex dagar i veckan, de andra har två lediga dagar. Sucks, men å andra sidan har jag inte sådär jättemycket att göra på fritiden. Och nej, Algerietsnubben räknas inte!
Kommentarer
» ...
Vad sa vi om livvakten.. skulle sitta fint va!?;)
2009-05-12 @ 15:25:32
» Malin
Jawohl, nu hade det verkligen inte skadat med en livvakt. "Tut mir leid, aber Fräulein Malin ist mit mir." ;D
Trackback