Jag vill må lika bra som jag gjorde när den här bilden togs...
Kände av varningssignalerna redan igår, men låtsades inte om dem. I natt har jag drömt mardrömmar igen, vaknade av att tårarna rann och att jag inte kunde svälja. Det verkar som att Saharaöknen har flyttat in i min hals, slagit läger på högersidan. Mobilen ringer. Jobbet. Tvingas tacka nej. Suck. Ville ju, kunde egentligen idag. Hade inga planer mer än att göra godis, och det kunde ju ha väntat tills i morgon. Typiskt mig att bli sjuk så här, när jag gick i skolan lyckades jag alltid pricka in loven att bli sjuk på. Skulle inte förvåna mig om min kropp har nån slags inbyggd radar.
Nu ska jag försöka få i mig lite frukost. Är fortfarande hungrig efter igår. Blev lite konstigt, hade rast (18 minuter) redan kl. 17 och då var jag inte hungrig. Åt ju lunch innan jag stack till jobbet men sen fick jag inte i mig nåt förrän jag kom hem efter 21.30, vilket förklarar huvudvärken som brukar komma som ett brev på posten när jag slarvat med maten.