GET IT ON

Inledde morgonen med god hotellfrukost. Som jag längtat. Tog lite av allt. Ja, ni ser ju själva. Fil med müsli, flingor, torkade aprikoser och hasselnötter. Grova smörgåsar med skinka, keso och tomat, och ost, leverpastej och gurka. Pannkakor med sylt och grädde. Äggröra. Och så bacon förstås, men det fick jag inte med på bild. Även en croissant och kex med gorgonzola och brie. Njutning. Och nu kommer jag väl antagligen aldrig behöva äta igen.

Snart är det dags att checka ut. Sen blir det en snabb runda på Sturegallerian innan det är dags för tävling. Håll tummarna för att jag inte råkar bränna ner restaurangen eller matförgifta juryn. Uppdaterar igen så fort jag kan, gissningsvis blir det inte förrän i natt.

Nu var det ett tag sen jag tillagade den här goda pastarätten och jag följde inte direkt nåt recept (men fick inspiration efter att ha kikat runt på Allt om Mat), så i ärlighetens namn är jag inte helt säker på vad jag hade i. Kanhända att jag rörde ner lite crème fraiche och mjöl för att få tjockare konsistens eftersom det bara fanns matlagningsgrädde här hemma. Jag minns faktiskt inte, men jag tror det var så. Nån fiskfond hade vi inte heller, utan använde mig av grönsaksbuljong på burk i stället. Man tar vad man har... En sak minns jag i alla fall och det var att det blev väldigt gott!

Pasta med kallrökt lax, 4 portioner
4 portioner pasta
400 g kallrökt lax
2 msk olivolja
½ msk citronsaft
2 dl grädde
2 dl vitt vin
½ msk fiskfond el. grönsaksbuljong
ev. 2 msk crème fraiche
ev. 1 msk mjöl
1 msk hackad dill
svartpeppar
citronpeppar


Koka pastan. Strimla laxen. Lägg undan lite till garnering. Bryn laxen i olivolja i en medelvarm stekpanna i någon minut så att smakerna frigörs. Tillsätt citronsaft, grädde, vin och fond och sjud försiktigt i ca 5 minuter. Rör ner dillen och smaka av med peppar.

Vänd ner pastan i såsen, lägg upp på tallrikar och toppa med den sparade laxen. Avsluta med att dra några varv med pepparkvarnen.

I lördags åkte vi en sväng till Gûnnerskemârten (uttalas Gönnerskemaarten). Det var mest för min skull, eftersom jag ville dit och köpa nougat och brända mandlar. Det var en riktig solskensdag och vi hade såklart alldeles för mycket kläder på oss. Traskade runt bland de olika stånden och bara hade det mysigt. Spelade på ett chokladhjul där 50 % av inkomsterna gick till Barncancerfonden. Mammas nummer vann (jag betalade så jag kände mig delaktig...) högsta vinsten, som var Cloettas Bröllopschoklad. Fick även med oss två närproducerade ostar hem - både mesost och getost - som snart är slut.

En väldigt trevlig förmiddag var det, och bara ett stenkast därifrån syntes svenska flaggan på halv stång utanför Gunnebo där farmor tillbringade sina sista år i livet. Saknar dig.

Såsen till den här gratängen blir så god! Ni måste testa! Hade ingen färsk basilika utan tog torkad i stället. Och när gratängen var färdig insåg jag att jag totalt hade glömt bort att fixa någonting till. Magen skrek efter mat och jag kände inte alls för att ställa mig och koka ris, pasta eller nåt liknande så det fick bli en nödlösning med lite gurka och körsbärstomater i stället. Receptet kommer från början från Tasteline.

Kycklinggratäng med dijonsenap och basilika, 4 portioner
4 kycklingfiléer
smör att steka i
1-2 tomater
1 kruka basilika (el. 2 msk torkad)
ca 3 msk dijonsenap
2 dl grädde
2 vitlöksklyftor
2 dl crème fraiche
salt, peppar
2 dl riven ost


Sätt ugnen på 200°C. Putsa kycklingfiléerna och banka ev. ut dem om de är ojämna. Stek i smör tills de fått lite färg. Lägg över i en ugnsfast form. Skiva tomaterna tunt och lägg dem ovanpå filéerna. Repa av basilikabladen, hacka och strö över. Rör ut dijonsenapen i grädden och pressa ner vitlöksklyftorna. Blanda med crème fraichen och smaka av med salt och peppar. Häll blandningen över kycklingen och strö över osten. Gratinera i ca 20-25 minuter.

Servera med sallad, haricot verts och ris eller pasta.

Trots allt som hänt går livet vidare. Man förväntar sig nästan att jorden ska stanna; ta en paus och låta en hämta sig lite och få perspektiv på saker och ting. Men det funkar inte så. Allting flyter på som vanligt; det är bara att anpassa sig och följa med strömmen. Därför kommer ett inlägg i vanlig matbloggaranda: en matig och god macka jag åt tidigare i veckan. Innan allting tog slut.

En knapp timme efter att jag skrev förra inlägget ringde sjuksköterskan. Läget hade försämrats och hon trodde att det inte var länge kvar. Vi åkte tillbaka direkt. Trots att farmors kropp är späd som en liten fågelunges, är hennes hjärta starkt som en björns. Hon kämpar fortfarande för sitt liv. Har så svårt att andas, får morfin för smärtan. Jag önskar jag kunde andas åt henne. Vid halv nio skjutsade pappa tillbaka mig till stan. Hade sovit max 40 minuter och slitits mellan... förtvivlan och förtvivlan... Lyckades sova en timme. Behövde en paus. Cyklade in till stan, åt frukost på City och sa hej då till Flacken som tog tåget tillbaka till Luleå igår.

Mamma och pappa är fortfarande kvar hos farmor. Spenderade natten hos henne. I morse var det riktigt kritiskt igen och sköterskan var övertygad om att det var slutet. Men farmor repade sig sakta, sakta. Jag satt vid hennes säng igår morse. Höll hennes hand, viskade att hon inte behövde kämpa längre; att det var okej att släppa taget - att hon inte behövde vara rädd. Det skär som en kniv i mig att se henne lida. Har inte orkat åka tillbaka igen. Vet inte om jag fixar det.

Har blivit lite si och så med maten också. Av förklarliga skäl känner jag inte alls för att äta just nu. Än mindre för att laga mat. Det går alldeles för länge mellan måltiderna. Ska i alla fall göra mig i ordning nu, cykla ner till Skeppet och trycka i mig lite brunch.

Nånting har hänt. Jag som tidigare varit den ultimata frukostmänniskan har helt tappat aptiten på morgnarna. Förr när jag gick och la mig brukade jag längta efter att få äta frukost - nu får jag snarare tvinga i mig. Kan erkänna att det händer att jag hoppar över frukosten helt vissa dagar. Hoppas att det vänder snart; att äta en ordentlig frukost varje morgon är en fin vana jag inte vill bli av med. I lördags åt i alla fall jag och mamma frukost tillsammans. Lite extra lyx med färska jordgubbar. Somrigt.

Jag tänkte på en sak. Det här med att gå ut och äta lunch själv... Är det okej? Jag menar, är det nåt ni skulle kunna göra eller måste ni ha nån att luncha med? Funderar på att testa för första gången (i den här stan i alla fall, när jag bodde i Tyskland hände det ju då och då..) nu i veckan. Ta med en bok eller tidning så man inte ser lika ensam ut. Brukar ju alltid läsa tidningen annars när jag äter så det vore ju inget konstigt med det. Bättre det än att sitta och titta på en tom stol eller prata med Mållgan. Allvarligt talat, visst borde det inte va nåt problem att gå och äta på egen hand?

Igår blev jag alltså bjuden på middag på Taket av mamma. Vi tog deras oxfilétoast båda två, och jag bytte ut pommesen mot grillad majskolv. Vi beställde även in vitlöksbröd som en liten aptitretare, men efter att ha väntat i nästan tio minuter började vi undra om det kanske blivit ett missförstånd. Precis innan vi skulle få vår huvudrätt kom servitrisen fram och bad om ursäkt för att det blivit fel i kommunikationen med köket, och om vi ville kunde vi få vitlöksbrödet samtidigt som den andra maten - naturligtvis utan att behöva betala för det. Maten var fantastiskt god och det var jättemysigt att gå ut och äta med mamma sådär. På Mors Dag är det min tur att bjuda på finmiddag.

Min lunch tidigare i veckan. Något av en kylskåpstömmarrätt. Hittade inspiration på Allt om Mat och anpassade sen efter vad jag hade hemma. Krämig och god vardagsmat. Ett glas vitt vin till och det hade nästan känts lite festligt.

Bacon- och kräftpasta, 2 portioner
2 portioner pasta
1 pkt bacon
½ burk kräftstjärtar i lake à 300 g
6 körsbärstomater
5 färska champinjoner
smör till stekning
½ msk balsamvinäger
½ tsk honung
4 bollar fryst spenat, tinad
1-2 msk hackad persilja
½ vitlöksklyfta
2½ dl grädde
½ grönsaksbuljongtärning
1 dl riven parmesan
salt, svartpeppar
ev. 1 msk maizena


Koka pastan. Strimla baconet och stek det knaprigt. Låt rinna av på hushållspapper. Låt kräftstjärtarna rinna av. Halvera tomaterna. Ansa svampen och skiva den. Fräs tomat och svamp i en klick smör i några minuter. Tillsätt balsamvinäger och honung och fräs ytterligare någon minut. Rör ner spenat och persilja. Pressa i vitlöken och häll på grädden. Smula ner buljongtärningen och låt puttra i ca 5 minuter. Vänd i bacon, kräftstjärtar och parmesan. Smaka av med salt och peppar och rör ev. ner maizena för tjockare konsistens.

Servera med pastan.

Nu har jag också testat Marabou Polka. Den var god, men jag blev inte direkt eld och lågor av den. Var väl kanske inte helt oväntat, eftersom polkagrisar inte direkt är nåt jag går och längtar efter om dagarna. Smakade väldigt likt Marabou Mint, bortsett från att mintsmaken inte var lika framträdande. Men det var i alla fall fint med små krispiga rosaröda bitar inuti. Fast nä, hade gott klarat mig utan den här nya smaken. Jag menar, Marabou Mint fanns ju sen tidigare och är jag ute efter god mintsmak köper jag hellre den än polkachokladen.

Här kommer receptet på gårdagens lunch. Jag hade ingen färsk mango (eller fryst heller för den delen), men det går förstås precis lika bra utan. Åt fullkornscouscous till som jag hade lite grönsaksbuljong i och kryddade med provencalska kryddor. Gott! För att inte tala om kycklingen... Gör gärna extra sås, den är så god att man nästan vill sitta och sleva i sig den som soppa!

Mangokyckling, 4 portioner
4 kycklingfiléer (ca 1 kg)
smör till stekning
1 tsk sambal oelek
1 dl vatten
1 hönsbuljongtärning
1 msk kinesisk soja
1 purjolök
2 dl crème fraiche
2 msk mango chutney
1 mango (kan uteslutas)


Dela filéerna i mindre bitar. Bryn i smör i en stekpanna. Flytta över till en traktörpanna. Tillsätt sambal oelek, vatten, buljongtärning och soja. Koka under lock i ca 15 minuter. Strimla purjolöken grovt. Rör i purjolök, crème fraiche och mango chutney. Låt koka ihop i 5 minuter. Skala mangon och skär loss fruktköttet från kärnan. Skär i bitar och rör ner i grytan.

Servera med ris, couscous eller liknande och en sallad.

Sitter i sängen, lyssnar på regnet och läser This Charming Man. Har läst den förut, men det var längesen (2008?). Det är ingen typisk Marian Keyes-bok som är sådär lagom lättsmält rakt igenom, utan den här går djupare och sätter sina spår. Vissa avsnitt gör mig riktigt illa till mods. Särskilt de som handlar om Marnie. Men jag gillar boken. Den är full av humor, samtidigt som den är fruktansvärt hemsk och mörk.

Om jag fick bestämma hur jag skulle spendera den här söndagskvällen hade det varit precis som på bilden: i Karins soffa i Uppsala under en filt framför en lättsmält film, med handen i ostbågsskålen.

Den här salladen åt jag till middag häromdan. Gjorde en enkel variant på caesardressing till som blev jättegod. Och så fetaost förstås. Får visst aldrig nog av det.

Kycklingsallad med caesardressing, 1 portion
¼ grillad kyckling
¼ påse blandsallad
¼ rödlök
5 körsbärstomater
5 sugar snaps
50 g fetaost

Caesardressing
3 msk majonnäs
1 msk citronsaft
1 tsk dijonsenap
1 msk olivolja
1 dl riven parmesan
1 liten vitlöksklyfta, pressad
svartpeppar


Bena ur kycklingen och skär den i mindre bitar. Skölj salladen och grovhacka den ev. Hacka rödlöken och halvera tomaterna. Lägg sallad, rödlök, tomater, sugar snaps och kyckling i en skål och blanda runt. Smula över fetaosten.

Blanda alla ingredienser till dressingen. Smaka av med svartpeppar. Ringla över salladen och servera direkt.

Den här mackan åt jag till lunch alldeles nyss. Hade tänkt ha stenbitsrom på toppen också, men tyvärr hade vi ingen hemma så jag fick klara mig utan den här gången. Så gott!

Lyxiga kräftstjärtsmackor, 2 st
2 skivor valfritt bröd
½ burk kräftstjärtar à 300 g
2 mogna avokador
2 msk citronsaft
1-2 krm cayennepeppar
salt

Garnering
gräddfil
stenbitsrom
rödlök
dill
gräslök


Låt kräftstjärtarna rinna av. Mosa avokadorna tillsammans med citronsaften. Smaka av med cayennepeppar och salt. Fördela avokadoröran på brödskivorna. Lägg på de avrunna kräftstjärtarna och toppa med gräddfil, rom, rödlök och örter.

När jag ser den här bilden kan jag riktigt höra mammas röst i huvudet: "Men Malin, måste du alltid blanda ihop allt till en enda röra? Kan du inte lägga upp det fint på tallriken i stället?" Och hon har en poäng. Jag har en tendens att gegga ihop min mat, men det är ju så jag vill ha den. Ska jag t.ex. äta pasta med skinksås rör jag oftast ner pastan i såsen, vilket gör att bilderna kanske inte alltid blir de mest smickrande. I det här fallet hade det nog varit bra att fota pastasalladen innan jag rörde ner pesto och crème fraiche, just för att det knappt går att urskilja vad bilden föreställer. (En annan bra grej hade väl kanske varit att fota innan jag började äta, men det där är så lätt att glömma när man är hungrig...).

Salladen innehöll i alla fall:

- grillad kyckling
- pasta
- rödlök
- sugar snaps
- körsbärstomater
- gurka
- röd tomatpesto
- crème fraiche
- svartpeppar
- provencalska kryddor

Förra veckan lyxade jag till det lite och testade senaste tillskottet bland B&J's smaker. Hade höga förväntningar, men nja, tyvärr levde nog inte glassen riktigt upp till dem. Den var god, men inte lika god som jag hade hoppats på. Nästan lite för söt faktiskt. Smakade lite väl mycket kola för min smak, hade varit gott med något som bröt av, i stället för de kanderade mandlarna som bara gjorde det hela ännu sötare.

Bilder från festen i lördags. Först och främst vill jag säga tack till Therese för en toppenkväll. ♥ Allt var verkligen jättebra fixat. Vägbeskrivning (de utsatta ballongerna var välbehövda om vi säger så...), mat, tävling, musik och dans. Sen var det extra roligt att träffa mina gamla klasskompisar Emma S, Emma R och Linn. Minns knappt när vi sågs sist. Hoppas inte det dröjer lika länge till nästa gång. Helgen var i alla fall riktigt fin, och om nästa blir hälften så bra är jag nöjd.

I fredags hade vi bokat bord på The Roof. Jag jobbade till åtta (eller 19.45, har så snälla kolleger att de släppte iväg mig tidigare) och tog sällskap med Walle till Taket. Efter ett tag anlände resten av tjejgänget och det var dags att beställa mat. Som vanligt hade jag enormt svårt att bestämma mig för vad jag skulle ta. Var helt utsvulten och tyckte att allt lät fantastiskt gott. Till slut blev det i alla fall pastan som jag hade spanat in mig på tidigare och jag ångrar mig inte - den var kanongod! Fick smaka på den mozzarellagratinerade oxfilétoasten också och även den var super. Alla verkade nöjda och gav tummen upp för maten. Det var verkligen ett perfekt sätt att avsluta en jobbvecka och sparka in helgen på. Måste göras om snarast!