GET IT ON

Vi har ju en förkärlek till grillad lax här hemma, men på midsommar bröt vi trenden och köpte kallrökt i stället. Till det gjorde jag en god hjortronsås. Snacka om att det finns smaker som gifter sig! Gott med kall mat i sommarvärmen också. Såsen åts med andakt – den var nämligen vansinnigt dyr. På Coop kostade en burk sisådär 50 kr tror jag, men den var helt slut. Jag blev nästan lite knäsvag när jag fick se priset inne på Ica: knappt 70 (!) kr för en burk på 400 g. Inte mycket att göra, det var ju den enda som fanns... Men kostar det så smakar det, och det smakade åtminstone fantastiskt!

Hjortronsås till lax
2-3 dl crème fraiche
2-3 msk hjortronsylt
salt, svartpeppar


Blanda crème fraiche och sylt. Smaka av med salt och peppar. Låt stå kallt och dra åt sig smakerna en stund innan servering.

Fick hem ett varuprov på Snälleröds ekologiska snapsar såhär lagom till midsommar. De kom i ett fint litet 5-pack och jag tycker de är så söta att de till och med funkar som prydnad. Så söta att jag egentligen inte vill dricka upp dem. De fem olika smakerna är: Brännmästarens Akvavit, Bokhållarens Akvavit, Mäskdrängens Akvavit, Herr Berntsons Besk och Jungfruns Brännvin. 5-packet finns i alla Systembolagets butiker och kostar 119 kr. Jag är egentligen inte särskilt förtjust i snaps, men visst kan det bli nån ibland vid såna här högtider. För att uttrycka sig lite fyndigt: det hör ju till när man äter sill.

Det har inte blivit mycket grillat den senaste tiden. Vädret har inte direkt lämpat sig för det. Finns inget tristare än när det växlar mellan strålande solsken och ösregn under en och samma dag, det kan väl åtminstone bestämma sig och hålla sig till en åt gången? Hur som helst, kände att jag behövde fräscha upp grillminnet lite. De här bilderna är tagna för nån vecka sen, en sån där underbar sommarkväll. Den minsta kycklingbiten är fylld med pesto i stället för vitlöksost, av den enkla anledningen att vi inte hade vitlöksost så det räckte. Men vad gjorde det, pestofylld kyckling går heller inte av för hackor! Och den här vitlöks- och örtkycklingen... Vad ni än gör – snåla inte med osten!

Baconlindad kycklingfilé med vitlöksgömma, 3-4 portioner
4 kycklingfiléer
örtkryddor (t.ex. persillade eller provencalska örtkryddor)
svartpeppar
1 burk Bonjour vitlöksost
1 pkt bacon


Skär ett (eller flera beroende på filéernas storlek) snitt i kycklingfiléerna så det blir som en ficka. Krydda både insidan och utsidan med örtkryddor och peppar. Fyll fickorna med rikligt med vitlöksost. Dela baconskivorna på längden och linda in kycklingen i dem. Grilla tills kycklingen är färdig, tar olika länge beroende på filéernas tjocklek och hur varm grillen är, men ca 20 minuter (10 minuter på varje sida). Kontrollera att köttsaften är klar och att köttet inte är rosa.

Det går även bra att köra dem i ugnen i stället, 225°C i ca 20-30 minuter.

Igår var jag på begravning för min gammelfarbror. Det regnade hela dagen. Jag kände honom inte särskilt väl, men tårarna trillade ändå. Det gör så ont att se andra ledsna. På alla begravningar jag varit på har det alltid varit ett extra tårdrypande farväl framme vid kistan som berört mig lite extra. Så även igår. Då rann tårarna stilla längs mina kinder...

Det är skönt att få sätta sig tillsammans i församlingshemmet efteråt, äta lite mat, umgås och få ett ljust och fint minne med sig hem. Gör verkligen stor skillnad än att bara sätta sig i bilen och åka hem direkt efter begravningsakten. Igår bjöds det på lite kallskuret och potatissallad. Efteråt blev det kaffe och gräddtårta, med stora härliga jordgubbar. Gräddtårta brukar annars inte va nån favorit hos mig, men den här var riktigt god.

Smörstekt sparris
1 knippe färsk grön sparris
smör till stekning
flingsalt
svartpeppar
parmesan


Skär bort den nedersta delen på sparrisarna. Skala ev. stjälkarna med en potatisskalare om de är grova. Hetta upp smör i en stekpanna. Stek sparrisarna på medelhög värme tills de blivit lagom mjuka (inte för sladdriga, de ska fortfarande ha kvar lite spänst) och fått lite färg. Skaka pannan då och då så att de inte bränns. Strö över salt och dra några varv med pepparkvarnen. Lägg upp på tallrikar och hyvla eller riv över parmesan.

För ett tag sen fick jag hem två flaskor av Greenall's Gin & Tonic. Den ena försökte jag dricka upp själv, men konstaterade ganska snabbt att det inte var nåt för mig. Det visste jag egentligen redan innan, G&T har aldrig varit en favorit hos mig. Pappa har bjudit mig på det här hemma några gånger och jag tycker alltid att det är för beskt. Hur som helst, för att ge den här drycken en chans lät jag min kompis Johan (som alltså gillar G&T) testa den andra burken. Utav 10 möjliga poäng gav han den en 6:a. Han sa att den var väldigt lättdrucken, men om det var Gin & Tonic man ville ha så höll den inte riktigt måttet. Att blanda själv är alltså godare. Och väldigt enkelt. Det enda man behöver är ju – inte helt oväntat – gin och tonic.

Annars kan jag tycka att konceptet med såna här färdigblandade drycker på burk är bra: de är ju väldigt smidiga att ta med sig. Samtidigt är jag inte så mycket för att ta genvägar när det är så enkelt redan från början. Att blanda gin och tonic på egen hand behöver man inte direkt va kärnfysiker för att klara. Sen kan man ju välja själv då hur starkt man vill att det ska vara och hur mycket tonic det ska smaka. Å andra sidan kanske inte alla har gin hemma och dricker det så sällan att det känns bortkastat att köpa en flaska, och då är det ju bra med såna här produkter.

Greenall's skriver själva att "drycken har en välbalanserad smak med inslag av enbär tillsammans med tonic och citrus med en harmonisk och mjuk avslutning." Kanske finns det nån G&T-älskare därute som vill testa? Eller nån som aldrig smakat och tycker att det verkar gott? I så fall finns burkarna att köpa för 25:-/st på Systemet.

Här kommer receptet på dippsåsen jag gjorde i fredags. Den passar som sagt lika bra till kött som till skaldjur. För att inte nämna chips. En superbra allroundsås med andra ord! Hur mycket sweet chilisås man vill ha är en smaksak, man får pröva sig fram helt enkelt.

Sweet chilisås med vitlök
2-3 dl crème fraiche
2-4 msk sweet chilisås
1 vitlöksklyfta
svartpeppar


Blanda crème fraiche och sweet chilisås. Pressa ner vitlöken och smaka av med svartpeppar. Låt stå och dra i kylen en stund.

Så var det ju det här med dagen efter-mat. Jag gör alltid två pizzor i en, den ena sidan med skinka, ädelost, oliver, tomater och philadelphiaost. På med ruccola och balsamico efter gräddning. Den andra med kebabkött, champinjoner, tomater, philadelphiaost, oregano och kebabsås. Plus riven ost i form av mozzarella och vanlig "pizzaost" på båda. Svårslaget.

Ett litet bildregn från min och mammas myskväll igår. Älskar sån här plockmat där man kan sitta och äta länge länge! Drack ett gott rödvin till och slökollade på film. Perfekt kväll helt enkelt. ♥

Nu äter inte jag enligt LCHF egentligen, men min frukost brukar va rätt LCHF-vänlig. I alla fall såhär års. Ingen gröt alltså och inget bröd eller flingor heller, utan det brukar oftast bli fil med tärnat äpple och bär, toppat med olika frön och nötter, och en sån tallrik ni ser på bilden. Fil är perfekt eftersom jag vill ha nåt friskt och uppiggande på morgonen, och har man frukt och bär i blir det lite lagom sött helt naturligt. Sen brukar jag komplettera med ägg för att stå mig bättre. Yum!

I kväll ska jag och mamma ha myskväll. Pappa jobbar 11.30-23.30 (stackare!) så vi är ensamma hela kvällen. Det blir plocktallrik med massor av godsaker och så ska vi kika på nån mysig film. Viasat har nån kampanj just nu med ett antal filmer man kan ladda ner helt gratis. Har redan sett Fjärilen i glaskupan, The Last Song, The Private Lives of Pippa Lee och Out of Time.

Har ni inte sett Fjärilen i glaskupan kan jag verkligen rekommendera den! En klasskompis tog upp den under en föreläsning i våras och jag blev så glad när jag hittade den bland Viasats gratisfilmer. Den bygger på en sann berättelse om Jean-Dominique Bauby som var chefredaktör på Elle när han fick en stroke, bara 43 år gammal. När han vaknar upp på sjukhuset är han mentalt intakt, men totalförlamad i hela kroppen förutom ögonen, s.k. locked-in-syndrom, och kan bara kommunicera med hjälp av blinkningar och ögonrörelser. Jag kan inte ens föreställa mig hur fruktansvärt det måste kännas! Filmen var extra intressant för mig eftersom han får hjälp av en logoped. Vill inte berätta mer ifall nån tänkt titta på den, så vill ni veta hur det går – se den!

Lättbakade småsega kakor med knaprig topping. Låter inte helt fel eller hur? Jag hade ingen liten långpanna utan gjorde 1½ sats och då blev det (nästan) en vanlig långpanna. Ha gärna i lite extra vaniljsåspulver och vaniljsocker för tydligare vaniljsmak, och snåla inte med smulorna – det är de som är godast! Att trycka ner lite frukt eller bär, eller kanske ha på ett lager av nån god marmelad under smultäcket vore nog heller inte så dumt. Kakorna blir extra goda av att få stå i kylen och gotta till sig lite, då blir de sådär sega som jag gillar. Receptet hittade jag i en av mammas gamla tidningar, där den enda ändringen var att jag pudrade över florsocker på mina kakor.

Vaniljsmulrutor, ca 20 st
4 dl vetemjöl
2 dl strösocker
½ dl vaniljsåspulver
2 tsk vaniljsocker
2 tsk bakpulver
125 g smör
2 ägg
1½ dl mjölk

florsocker att sikta över


Sätt ugnen på 225°C. Smörj och mjöla en liten långpanna (ca 22x32 cm) eller klä den med bakplåtspapper. Hacka snabbt samman 3 dl av mjölet med strösocker, vaniljsåspulver, vaniljsocker, bakpulver och smör i en matberedare. Ta undan 2 dl av den smuliga massan och tillsätt den sparade decilitern vetemjöl, ägg och mjölk. Kör hastigt samman till en slät smet. Bred ut smeten jämnt i formen och strö över de sparade smulorna. Grädda kakan i nedre delen av ugnen i ca 12-15 minuter. Pudra över florsocker och skär upp i rutor då kakan kallnat.

Förvara i plastburk med lock i kylen.

Jag och mamma fastnade för det här receptet i en av hennes tidningar. Några soltorkade tomater hade vi tyvärr inte hemma utan tog vanliga körsbärtomater i stället. Lite synd för jag älskar verkligen soltorkade tomater och det hade gett en extra smakdimension, men gratängen blev jättegod ändå! Så god att jag faktiskt redan gjort den en gång till... Busenkel att svänga ihop och klar på under halvtimmen. Sen äter mamma enligt LCHF-metoden och gratängen är ju kolhydratsnål också om man skippar potatisen till. Bra va?

Broccoligratäng med skinka och ostsås, 4 portioner
500 g broccoli
6 soltorkade tomater i olja
200 g kallrökt el. lufttorkad skinka i skivor

Ostsås
2 dl grädde (späd med lite mjölk om du använder vispgrädde)
2 dl crème fraiche
1-2 vitlöksklyftor
2 dl riven lagrad ost
salt, peppar


Sätt ugnen på 225°C. Dela broccolin i mindre buketter. Koka i 3 minuter i lättsaltat vatten och låt sedan rinna av. Lägg över i en smord ugnssäker form. Dela de soltorkade tomaterna och lägg dem och skinkskivorna mellan broccolistjälkarna. Koka upp grädde, crème fraiche och pressad vitlök. Stäng av plattan, rör ner den rivna osten och låt den smälta. Smaka av med salt och peppar. Häll över ostsåsen i formen och gratinera i mitten av ugnen i ca 15 minuter.

Servera med potatis och sallad, och gärna en bit bröd för att suga upp såsen.

I torsdags var hela familjen samlad här hemma. I vanlig ordning slog vi på stort och dukade upp ett bord med alla möjliga godsaker att välja på. Vi grillade fläskfilé, baconlindad lax, champinjoner, lök och körsbärstomater. Till det hade vi färskpotatis, sallad med fetaost och avokado, romsås och fyra olika sorters bearnaisesås (mamma hade råkat köpa nya innan hon gjort slut på de hon redan hade). Ett glas rött till det också. Och mitt lilla hjärta slingrandes runt benen. ♥

Nattamat när den är som bäst. Eller bakismat. Eller ja, det här är ju gott alla dagar i veckan, oavsett tid på dygnet. Kan inte bli annat med ost i kanterna och ost i fyllningen. I salladen också. Kan aldrig bli för mycket. Nej, faktiskt inte. Strödde över lite oregano sen också, och då fick jag sköna pizzavibbar men med lite annorlunda botten. Nom nom!

Ost- och skinkslices, 2 portioner
Deg
100 g smör
2 ½ dl vetemjöl
1 krm salt
200 g riven ost (gärna lagrad)
1 ägg

Fyllning

1 gul lök el. purjolök

100 g rökt skinka

salt, peppar

100 g riven ost

ca 100 g philadelphiaost (gärna med smak)

Sätt ugnen på 225°C. Tärna smöret och blanda med mjöl och salt till en smulig massa. Tillsätt den rivna osten och ägget. Arbeta samman degen och ställ in i kylen en stund. Förbered fyllningen under tiden. Hacka löken och strimla skinkan. Fräs löken i lite matfett så att den mjuknar utan att få färg. Lägg i skinkan mot slutet. Krydda med salt och peppar.

 

Kavla ut degen till en rund cirkel. Lägg över på en plåt klädd med bakplåtspapper. Bred philadelphiaost längs degkanten och vik in den. Fördela lök, skinkstrimlor och riven ost i mitten. Grädda i mitten av ugnen i ca 10-15 minuter.

 

Skär upp i slices och servera med sallad.

 

Ibland är det fint med en riktig klassiker. I all sin enkelhet. Okej, lite pimpad med fetaost och oliver, men annars så … Tycker det är roligt att alla gör sin egen variant på köttfärssås. Ta bara min familj t.ex.: Mamma gör en, jag en annan och Andreas en tredje (pappa tror jag aldrig gjort nån). Sällan blir den likadan från en gång till en annan. När man höftar blir det som det blir, men samtidigt är det ju lite det som är tjusningen.

Jag har fått testa Fazers Havrekusar. Rostade dem (så klart!) och pimpade med massor av gott pålägg och några drag med vitpepparkvarnen över. Smarr! Brödet påminner väldigt mycket om sin föregångare Frökusar, men skillnaden är att det här är ett lite ljusare bröd som är bestrött med melonkärnor, hirs och gula frön. Helt okej alltså om ni frågar mig. Och rostat ska det va, då blir det sådär frasigt och gott som jag gillar!